Sandra Leone

 

I lördagsnatt, när jag satt på pendeln hem, trött efter två dagars kalas slog det mig att jag faktsikt nått ett mål. Alltså kämpat så förbannat hårt för något jag velat och sedan fått det. Jag insåg också att jag aldrig fixat det om jag inte haft så fruktansvärt fina människor som puttat mig framåt. Så där på tåget började jag komponera ihop en lista på allt som hjälpt mig under basåret. Den blev inte riktigt klar där och då för jag träffade på Klara (som också börjag Chalmers *hjärtögons emojin*) och vi pratade med tindrande blickar och mascara under ögonen om allt som vi gjort under mottagningens första två veckor.

 

Saker som varit ovärderliga för att klara basåret: 

: Alla peppiga pre-tenta sms mellan mig och H, t.ex. "Håll uuuuuuut! Detta kommer gå!!!!!!!11111ettettett"

: Pubrundor, smoothie-förfester, sushifredagar och julhandel i Haga med mitt tjejgäng (alltså alla borde ha ett sådant tjejgäng som mitt <3) 

: Sitta ute på piren och käka lunch i vårens första solstrålar.

: Pepparkaksteet som finns i Kokboken. Alltså gud måste hitta det igen!

: Allt receptutbyte med H och hur vi kunde prata i timmar om mat utan att jag fick träningspanik/matångest/kroppsångest utan bara kände hur jävla härligt det är att stå och laga mat!

: Alla kyliga morgnar Markus följde mig till 16-bussen och när jag tog den över bron gick han över på perrongens andra sidan och tog den åt andra hållet. Nu åker vi åt samma håll <3