om höstens torra grenar skaver.
De är något vackert över en höst som sakta ger vika. En bitterljuv melankoli som bara någon med ett varmt hjärta känner av, eftersom höstens sorgsna klädsel inte överensstämmer med humöret.
jag vill inte leva i ramen av rädsla.
Även om vattenmassorna var kollosala och man lika gärna kunde tagit paddanbåten längs Fredsgatan så log göteborgarna till varandra under rosa, prickiga, mintgröna och ovädersblå paraplyer. När regnet upphört satt pappa och jag över varsin kopp kaffe som smakade bränt.
"Pappa jag måste berätta något..."
någon gång ska jag lägga alla orden rätt.
Jag känner lite extra här i stormen och Gbg-regn. Jag känner att regnet inte är kallt och höstlöven fastnade under skorna. Jag känner mina fingrar värmas upp av en kopp kaffe och att lakanen var mjuka. Jag känner att jag saknar de som jag inte får ha nära och rastlöshet för att jag vill ut och resa.
Vad känner ni?
en del drakar ska helst tämjas.
Igår gjorde jag Högskoleprovet och på eftermiddagen var hjärnan mest mos. Det gjorde inte så mycket för idag var en söndag utan ångest och jag låg kvar invirad bland mina mjuka lakan lite extra länge och lyssnade på regnet. Det ska visst bli storm så håll hårt i dem ni tycker om.
the sun still rises even with the pain.
Idag börjar mitt sista höstlov från gymnasiet. Både fint och vemodigt. Eftersom jag inte funnit någon tid att resa iväg så är detta mina höstlovsdrömmar:
Hinna ägna dagar åt mig själv
Fotografera så mycket det bara går
Ta ett bad och skämma bort mig
Se Alice i Underlandet till mitt svenskaarbete
Teckna till gymnasiearbetet
Teckna för att jag vill
Titta på bal- och studentklänningar
Göra massor av god vegetarisk mat
Gå höstlovspromenader
Planera en resa
Kanske skriva en dikt eller två
Låta hjärtslagen komma ikapp
en annan historia.
Idag vaknade jag av ett regnoväder och ville mest gömma mig under tecket igen. Under täcket hittade jag på frukostfantasier och samlade tillräckligt med motivation för att gå upp. Solen kom sedan fram men nu ikväll springer mörka moln över himlen.
är du också en sån som skriker Aj innan det gör ont?
Idag är det grått i Göteborg och det var minst -15 grader i skolan så jag fryser i nästan alla mina kläder. Men jag kan inte sluta älska hösten för det. För att värma mina ständigt nerkylda händer så har jag en kopp kaffe och en anteckningsbok att planera höstlovsbestyr i.
jaga morgnar längs avenyer
Helgen har varit lite sömn och tidiga morgnar. Jag har fått roliga kinder av höstpromenader klockan nio på morgonen och klockan halv ett på natten. Jag har ätit god mat på restaurang och i mitt eget hem men nu vill jag bara kollapsa och dricka te till Mumford &Sons och låta rummet fyllas med frisk luft.
kalla dagboksblad.
Idag är det peppfredag och min faster här och hälsar på. Vi har planer på att bege oss genom höst- Göteborg på den tjocka mattan av röda prasliga löv till Vasastan för att äta italiensk husmanskost. Jag känner att denna kväll kommer bli värd att spara till mina bästa höstminnen.
känslobanken meddelar.
Hjärnan prioriterar alltid negativa tankar. Det är ett slags försvar för att göra oss medvetna om fara. De senaste veckorna har det varit tungt att hitta fina saker i vardagen men efter att ha läst kloka Jennifers fina inlägg kom jag på massor av fina saker jag upplevt på sistone:
Morgondimma en tidig höstpromenad
Kurat ihop mig en regnig dag till Mumford &Sons
Känslan av att hösten och vintern kommer bli fantastiska
Jag såg höstlöv lätta från trottoaren och bilda en tornado
Ligga mitt på en fotbollssplan på Heden och titta upp på stjärnorna
Fika två gånger på samma kväll
Känna mig oslagbar och som ett myspaket i sammetsleggins
Sucka för att allt är megavackert
Känna mig vacker med vinden i håret iklädd mammas gamla kappa
Teckna utan press eller måsten
hitta mig, jag har varit vilse så länge.
Idag började saker ganska tungt. Det var som att sitta fast med huvudet i ett moln och det var tungt att andas. Saker blev dock bättre av småsaker egentligen som sammetsleggins, varma koppar te och vegetarisk lasange.
knackar hål i fasaden för att sticka ut huvudet och andas lite frisk luft.
Veckans första dag har gått och jag har försökt bli av med hjärnspöken och rastlöshet bland de prasslande höstlöv utomhus. Det är svårt att alltid försöka vara på topp när dagarna blir kortare och man somnar i soffan med en bok i famnen. Då känns det bra att titta in här och hälsa på er.
Hej, hur mår ni?
jag delar säng med min ensamhet. för vem ska orka ligga vid min sida när jag vrider mig sömnlösa nätter?
Söndagsfrukost och jag stirrar rakt ut i hösten. Kan sitta länge och stirra på ingenting alls. Kaffet är bränt för det har stått för länge på pannan.
oförfalskad
Vissa dagar är det så himla nära till drömmarna. Vad gör det om du inte vet? Vad gör det om du plötsligt bytt ut dina framtidsdrömmar? Vad gör det om allt blir fel? Det är ju inte så att hjärtat slutar slå bara för att allt är så sjukt förbannat jobbigt. Det kommer fortsätta slå för att det vet att du kommer överleva.
detta är jag i oktober.
Hej här är jag. Nu tänkte jag berätta lite om mig
Jag har bott nästan alla mina år omkring Göteborg.
Innan det bodde jag i Stockholm och Holland
Samma dag som Håkan släppte Det kommer aldrig va över för mig fyllde jag 18 år. Vilket måste vara det bästa jag gjort!
Jag gillar spets
och min katt
och att äta scones till frukost
I skolan har jag mycket att göra men det är väldigt kul.
Men ibland behöver jag bara andas
Jag älskar att resa. Säg London eller Paris och mitt hjärta börjar slå tre gånger så fort.
Jag älskar vackert skriva ord mest av allt.
Det var lite om mig. Puss, ni är allra bäst.
höstregn och engelska tyger.
I höst ska jag inte missa livet. Jag ska leva så mycket jag orkar för det är okej att bli trött ibland. Jag ska ta tag i saker jag vill och dementera mening: "Jag gör det sen"
I lördags satt jag inne och sydde till ljudet av Mumford &sons och höstregn. Vil ni ha sypepp tycker jag att ni ska titta här.
skriva ner känslor som saknar ord.
Jag vill tacka för alla fina kommentarer jag fått på sistone. Det är så kul när ni engagerar er i mina inlägg och berättar om saker som känns och låtarna som har samma takt som era hjärtslag.
Just nu är det mycket skola, mycket höst, mycket kreativitet och mycket framtid som snurrar omkring och tar upp det mest av mig. Det spinner igång tankarna på kvällarna då jag egentligen borde sova men gör mig samtidigt så himla glad och förväntansfull.
jag ska lägga mig i tid för dig.
Hej måndag. Hej oktober. Jag känner på mig att hösten kommer bli megafantastisk.
I like you more than my indie pop.
Idag har det blåst oktobervindar och regnat över Göteborg. Så jag har utan dåligt samvete suttit inne hela dagen med några koppar kaffe och tagit danssteg till Mumford &Sons.
Ni vet låten som ni bara vill lyssna på om och om igen och den låt som ni vill att hela världen ska förstå hur otroligt megafantastisk den är. Min är Holland Road, vilken är er?
men du är inte instängd.
Idag är det fredag och jag har huttrat hela dagen. Eller i alla fall fram tills jag kom hem, fick på mig en myströja och kokade kaffe. Så nu sitter jag och äter skummet på en latte och tänker fredag, fredag, fredag. Och jag har absolut ingen aning om vad helgen kommer innebära.
Kan ni inte berätta något som känns? En sång, en människa, en händelse. Jag skulle så gärna vilja läsa något av er.
inget gör så ont som när leendet spricker.
Och orden sipprade ur henne, trängde sig genom porerna utan hejd. Hon blev skrämd och glömde vad orden betydde. När lungorna vidgades i andetaget sprack revbenen och hon skrek sig ihålig.
Orden var spridda. De gnistrade som stjärnorna i vintergatan. En del var sköra och gick sönder när de hamnade på huden. Andra var mjöliga och rörde sig fort men de farliga orden lämnade skarpa sår i huden på dem som nuddade dem.
Och när orden förvunnit bort med skriket började hon samla nya ord.
klänningshistorian.
Det fina med second hand är att det har en historia. Jag kommer aldrig få veta vad den här klänningen hade för sig på tiden innan jag plockade ner den från sin galje sommardagen, gav den till pojken i kassan, betalade och sedan vek ner den i ryggsäcken.
Det som hände efter kommer jag däremot veta allt om.
För efter att jag betalat för min klänning och stegade ut ur affären öppnade sig himlen och släppte ner ett skyfall till sommaregn med åska som röt och blixtar som rev över himlen. Jag fick vända in igen och tog ett varv till i second hand-butiken och fann vad jag sökte; en regnkappa. Kom tillbaka till pojken i kassan, vi delade ett förstående ögonblick medan åskan mullrar utanför. Sedan springer jag genom sommarregnet, skorna plaskar i vattenpölarna, med en vit klänning i ryggsäcken och en regnkappa över huvudet.
titta rakt fram och inte runt om.
Som om livet la till en växel till så att dagarna gick fredaglördagsöndagmåndag. I skolan snurrade lärarna upp leksakssnurran igen och jag fick plötsligt väldans massa att göra. Men det är fint. Det är fint att få ett meddelande med: Du, jag kommer och lagar mat åt dig eller tillsammans med klassen prova studentmössor och känna att nu är det så himla nära.
Jag ville mest säga Hej på er! Ni kommer väl ihåg att ni är finast i världen.
