tjugohundrafjorton.
2014 kommer bli en miljard farväl och säkert lika många möten. Jag ska bli bättre på att fatta beslut. Jag ska fotografera mera och rita och skriva och pyssla för jag vill ju verkligen det och jag ska vara modig. Jag ska göra fel, för sådant händer ibland men jag ska fortsätta för att ge upp har aldrig varit ett alternativ. Jag ska fortsätta bli euforisk över varma kattmagar, fint porslin och kyssar efter vitt vin för det är ju sådan jag är. Och så finns det så många saker jag ska fortsätta vara.
Vad ska ni bli och fortsätta vara 2014?
love, it will not betray you dismay or enslave you it will set you free.
Hej! Just nu åker jag förhoppningsvis på motorvägen med Mumford &Sons ekande i pappas bilstereo. Förhoppningsvis har jag även hunnit hämta armbandet jag glömde, då skulle jag kalla mig själv riktigt duktig. Kör jag inte fel på vägen är jag förhoppningsvis framme snart hos min pojke och vi kan planera det sista inför en 12-personers nyårsmiddag. Puss på er och hoppas att ni peppar det nya året.
barken ser ut som snö på kvällarna.
Häller vinterte i en muminmugg och äter julskinka till frukost. Överbliven julmat känns inte som något ångetsmoment alls utan som ett bevarande av julstämningen. Jag kan stanna i sängen länge med en varm kattmage som sällskap, få gitarrtips av pappa som spelar Mumford &sons.
and some other stories were told.
Juldagsmorgonen spenderades i ottan. Sedan kröp en kropp klädd i mjuka underkläder och rutiga pyjamasbyxorna ner i den obäddade sängen igen. Efter ett par timmars slummer och okonstlat tecknande knackade jag och pappa på hos mamma för att bli bjudna på julgröt.
julaftonsglitter i decemberregnet.
Julaftonsmorgonen bjöd på regnkaos men jag hade gått om tid att äta risgrynsgröt till frukost och se julkalenderns sista avsnitt. Ungefär femton femtiofyra kom min pojke genom stormen fastän han bor en timme härifrån och är megaförkyld. Han steg in med orden "Det känns inte som en hel jul om jag inte får träffa dig" och det där med novemberstorm, julklappar och ösregn var plötsligt väldigt långt borta.
Sedan fortsatte jag, mamma och pappa med våra jultraditioner och jag knäppte en väldigt gul julbordsbild i mörkret.
24. Berätta om en gång när du kände dig älskad.
Sista luckan i Emilys julkalender låter såhär:
Jag vilar på hans axel, hör att våra andetag är sammanlänkade. Ibland suckar han i sömnen. Utanför mitt fönster börjar en tidig vintermorgon ta form medan jag sluter täcket om mig och flyttar närmre honom. Han vänder sitt ansikte mot mig i en halv slummer då passar jag på att pussa honom försiktigt i mungipan. Han ler och flyttar upp mig över honom och jag får dra med händerna genom hans hår och kyssa honom precis som jag vill. Sedan skämms jag lite och säger med bruten morgonhes röst "Förlåt att jag inte låter dig sova". Då tittar han på mig sådär, ni vet. Precis sådär som om hela världen inte skulle spela någon roll så länge vi kan stanna under täcket tillsammans.
God Jul
poser i spegeln och vita luddiga tofflor.
Kan inte sitta still, hela kroppen är i juluppror. Med julgröt till frukost samt spa och indisk mat som julklapp av den finaste vännen i världen har jag haft en alldeles eminent dag. Nu bläddrar jag bland filmer i jakt på det juligaste jag kan hitta så här dan före dan...
håller andan. hoppas att regnet ska bli snö.
Vad:
Längtar jag efter JULEN!!!!
Är jag ledsen för att det inte är snö ute
Är jag glad för att det är jullov och att jag och den finaste flickan i världen ska på spa imorgon
Äter jag helst risgrynsgröt med kanel, kardemumma och mjölk
Ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning framtiden
Är det finaste jag vet pussar på näsan och varma händer
Läser jag Man kan vinka till varandra från balkongen- Elsa Billgren
Är jag stessad över antagningsprover som måste göras
Lyssnar jag helst på julmusik och Beta Radio
Drömmer jag om att få vila
Blir jag nostalgisk av Madicken
dance fearless to arcade fire.
Decemberregn. Jag förvånas själv av hur lite det gör att det inte ligger ett pudrigt vitt täcke av snö på marken. Visserligen är jag fortfarande optimist och tänker fortsätta tro på ett vitermirakel som gör att vi får fira en vit jul i alla fall. Tills vidare tänker jag ordna en julmiddag för åtta underbaar personer.
fri till slut.
Efter en sällsynt kort julavslutning, även min sista, bjöd mamma på lunch och fika i Alingsås.
we spend too little time dancing under the moon.
Två minuter kvar sedan går bussen. Så jag springer med andan i halsen och en förkyld hals som protesterar invirad i en halsduk. Bussen kommer och jag får tillsammans med alla andra knöka mig in i 14.13-bussen. Jag får en plats vid fönstret och plockar fram paketet som en av mina klasskamrater gett mig och i julpappret ligger fem omsorgsfyllt inslagna chokladbjörnar. Julpirret infinner sig, nu saknas bara snöfall.
bra saker trots att det är novemberväder.
1. Det är endast sju dagar kvar till julafton!
2. Det är endast tre dagar kvar i skolan
3. När man blandar kanelté med mjölk smakar det risgrynsgröt
4. Det finns hur mycket lussekatter kvar som helst från i söndags
5. Någon gång kommer det sluta regna
6.Tanter som blir glada när jag erbjuder dem en plats på bänken
7. Mamma har köpt den godaste glöggen jag smakat
8. Vörtbröd
9. Att det doftar kademumma överallt hemma
10. Idag fyller en megafin flicka 20 år
saffranshonung.
Det är bara åtta dagar kvar till jul. Tänk er ÅTTA! Så även om jag har dragit på mig en liten decemberförskylning som jag kurerar med kanelté och saffranshonung till frukost tar pirret över. Efter de få timmarna i skolan gjorde jag därför egen pepparkaksdeg och fick hela köket att dofta kardemumma och kanel.
vad sa du innan?
Här kommer ett inlägg lastat med julkänsla till er mina läsare. Efter igår, när varje sekund var planerad, var det skönt att vakna till sammanlänkade andetag och att även om mitt hår blivit till oreda under natten gjorde det absolut inget alls. Julmusiken spelades mellan husets väggar och medan jag rullade ut degen som skulle bli en lussekatt fick jag pussar i nacken och varma händer runt magen.
tomma ekon.
Det hände så mycket denna veckan. Jag var inte beredd. Det har stormat avhjärnspöken, sammanbrott och tårar. Men idag gick jag i mål. Idag har jag klarat av det sista som stod på min lista när jag i panik såg på alla höstens måsten i början av oktober. Så nu laddar jag för frihet och jul på riktigt och kan uppriktigt säga att det är jag värd.
mörkrets sista trummor dånar ut.
En ohotad jultradition hos mig är sammetsleggins i sängen och läsa mitt favoritkapitel i Harry Potter. Gärna med fruktsallad, glögg och ett par pepparkakor till.
Kära läsare, vad tänker ni på?
10. Berätta om någonting som du tycker är alldeles särskilt vackert.
Min mormor har skurit sig på många taggar i livet. De har lämnat spår i form av orosrynkan mellan ögonbrynen som mamma också ärvt. Men så som mormor vill ge och ta hand om en. Det är någonting vackert. Hon låter mig rota igenom hennes garderob och berättar om alla historier som följer med kläderna. Ibland när ett plagg passar extra bra på mig brukar hon varsamt vika ihop det och lägga det över min resväska. Så att jag inte ska glömma det när jag åker igen.
Jul på Liseberg.
I lördags var det julkalenderfrukost och morgonljus på Trädgårdsföreningen. Sedan ett par timmars frysande, varm chokladdrickande och jättekanelbulleätande på Liseberg. Där konstsnö blandades med äkta och julmusiken hördes överallt.
så nära drömmen man kan komma innan man faller ihop och somnar för att det inte det inte kan vara verkligt.
Andas ut vit rök ur lungorna, höra frosten knastra under svarta vagabond komma in och ta på sig sockar som mormor stickat åt en.
5. Berätta om ett klädesplagg som får dig att känna dig stark.
I dessa sammetsleggins (egentligen 90% polyester och 10% elastan) känner jag mig oslagbar. När jag köpte dem för två hundralappar inne på Monki i Kompassen påminde de inte om något jag hade i garderoben. Det var då jag insåg, i julstressen förra året, att jag får ha på mig precis vad jag vill. Och allt som krävdes var ett par sammetsleggins.
Cred till Emily som dragit igång denna megabra julkalender. Snälla var med!
veckan innan december.
Den sista veckan i november var en väldigt bra vecka för mig.
Tisdag: Klarade teoriprovet
Torsdag: Klarade uppkörningen och har numera körkort (!!!)
Fredag: Var på öppet hus på HDK och kände att här ska jag gå
Fredagkväll: Träffade saknade personer och hade tiopersonersmys i ett varmt kök med flygande Jacob
Lördag: Vaknade, i varma lakan, omlindad av trygga armar och kände mig älskad
Lördagkväll: Såg La Cage aux Folles på Operan med mamma
Söndag: Det blev första december.
Berätta något fint om er sista vecka i november.
adventsverb
Berätta om era adventsverb
