inget gror om du inte ägnar det ditt tålamod.
Idag kom en randigt klädd Julia hem till mig. Vi åt scones med marmelad, pratade tills vi blev anfådda och drack litervis med te ur blåa kaffekoppar. Finaste fredagsmyset är du kära vän.
upplöst av en rörelse.
Lukten av klor, efter simningen, sitter fortfarande fast på mina armar som för tillfället är trötta och klädda i stickad tröja. Förövrigt är det mycket roligare att gå upp på mornarna när man har en fin frukost att se framemot. Hoppas inte att pappa blir alldeles förargad över att jag knyckte en av fintallrikarna till mitt stilleben.
Annars? Jo det är fredag imorgon och det känns så himla, himla bra.
fånga mig om jag skulle falla.
Jag saknar sommardagarna i Helsingfors med min kusin. Då vi promenerade på loppisar och fyndade gamla klassiker, spenderade en solig dag på Sveaborg och ritade hjärtan i sanden. Sedan tittade vi också på den enda VHS som mormor min äger.
hur fortsätter vägen härifrån?
Idag är det mammas födelsedag. Så i måndags åkte jag över till henne och lämnade muffins och ett kort. Sedan blev det te- och muffinsmys ända till de sena kvällstimmarna och när jag skulle åka hem hade det hunnit bli höst i luften.
drömmar på burk.
I den här burken ska jag spara allt fint. Jag ska skriva lappar med blyerts eller bläck. Där ska det stå allt jag vill, allt jag kan och allt jag kan drömma om. Det ska bli en drömburk.
vandra tillsammans med mig genom alla städer.
Hösten känns varken lång eller grå. Skolan känns varken ångestframkallande eller stressande. För i höst ska jag till London och jag är så väldigt, väldigt lycklig
idag var det höst.
Om kvällarna nuförtiden dricker jag Himlagott och komponerar olika spellistor för att överleva tunga höstkvällar. Det räddar en från stressade skoltankar och känslan av att se kalendern fyllas med saker som måste göras.
Märkte att min lilla blogg befann sig på blogg.se´s framsida. Det tackar vi för. Väkommen hit alla nya läsare om ni trivs här kan ni besöka min Bloglovin', Twitter och WeHeartIt.
hello darkness my old friend.
I´ve come to talk to you again...
Just nu, omringad av mörker med datorn som enda ljuskälla, sitter jag här. Ikväll är jag ensam men det är okej för alla tankar får mer utrymme att färdas på då. Man kan tillochmed fånga ljudet av tystnad.
goda ting.
Idag åt jag honungsyoughurt med start och rödavinbär i en stickad tröja. Jag drack en kopp earl grey och tänkte på London. Åt min smårgås med ost och tomater och planerade dagen.
höstfrukostar och halsdukar.
Varje dag smyger hösten närmre men det är ännu inte så kallt att man kan gå runt i senapsgula halsdukar utan att mötas av konstiga blickar. Dock har jag under sommaren lärt mig att man inte ska klaga på värme så man kan säga att jag nu lever de sista sommardagarna.
66 cent och jordgubbslakan
När jag och min kusin var i Helsingfors och hälsade på mormor blev vi bjudna på te och mysfrukostar. Vi gick på en utställning med Helene Schjerfbeck och låtsades förstå oss på konst, slösade våra pengar på diverse saker som sedan fyllde resväskan och sov bland jordgubbslakan. Om jag hade haft en syster skulle det ha varit hon.
(Obs. det går inte att betala med 1 cent i Finland)
ljudet av tystnad.
(Kjol ifrån weekday vintage)
Graderna sjunker så fort överallt och det det mörknar fortare nuförtiden. Inte är det precis så att jag sörjer. Jag har tinat upp nog för att kunna överleva både hösten och vintern och jag ser framemot krispig höstluft och gulnande löv.
runt om i världen dansar människor till olika rytmer.
Ibland unnar jag och mamma oss lite vardagslyx, nu senast blev det fudge i olika färger och smaker. Vi köpte dem på International street market av en söt englishman under kulturkalaset.
jag seglar en båt in i det förflutna.
En kväll på sommarstugan hade det varit ett riktigt oväder, så illa att det pratades om det i hela staden dagen efter. När jag steg ut genom dörren morgonen efter ovädret var det som att gå in i en vägg. Luften var tjock, varm och kvav. Det kändes mest som att gå genom en massa och kläderna klibbade fast mot kroppen. Den dagen åkte jag och pappa ut på sjön.
ett sista sommarregn.
Tekopp i knäet, funderar över sommarminnen, och har en katt som snosar på sängen. Första dagen i tvåan. Jag känner faktiskt ett litet pirr i magen när jag tänker på det även om dagen inte var särskillt spännade med lapputdelning och sedan en rusch hem genom åska, blixtar och ett sista skyfall till sommarregn.
när ovanligt blir vanligt.
Imorgon är det en vanlig måndag. Efter alla ovanliga måndagar jag upplevt under sommarlovet känns det vanliga en smula ovanligt. Det kan också bero på att imorgon börjar jag tvåan och det är minsann inte så vanligt. Det känns ovanligt, var det inte jag som precis började sjuan?
nu har vi ändrat vår melodi.
God morgon (fast klockan är tolv) hoppas att ni får en fin dag ( trots att det är regn). Idag ska jag och mamma åka in till stan, gå på International Street Market och Kronhusgården. Jag lovade mig själv att jag skulle ha bättre koll på Kulturkalaset detta året. Tror ni att jag har det?... Nej.
låt oss gå en stund och begrunda vägen vi just gått.
Kungen har byggt ett skepp. Det seglar i horisonten med snäckskal som segel.
"she dreamed of paradise every time she closed her eyes"
Planen var att få in lite text till dessa omsammanhängade bilder, men jag tycker att de talar så vackert helt av sig själva.
Ps. Det är min pappa som spelar gitarr, en musikalisk gåva som jag inte ärvt. Nu vet ni det. Ds
when did everything become so Lovely?
Idag var jag på bibloteket, hade nästan glömt hur det var där.
"Är på bibloteket" skrev jag
"Ok. Väntar fortfarande" skrev mamma tillbaka ifrån väntrummet.
Gick där bland böcker både kända och okända, började läsa en av dem.
"Var är du?" undrade mamma.
"Längst in" svarade jag...
...och jag får fortsätta läsa Kapitulera omedelbart eller dö ikväll istället.
wallflower.
Äter frukost efter min joggigtur, lyssnar på underbara Agnes Obel och kikar igenom massor av instagrambilder. Kan ni inte berätta vad ni heter? Själv heter jag Thirteenthofmarch.
att begrunda verkligheten mitt i det berusande livet.
Jag har gråtit till två böcker i hela mitt liv. Det här är den andra.
Det var till den grad att att jag var tvungen att vända bort huvudet mot fönstret för att inte han som satt brevid mig på tåget (han, visserligen också djupt försjunken i en bok) skulle undra vad som var på tok.
Det var inte det att jag inte ville berätta.
Jag ville gärna berätta.
Jag ville berätta om de roliga beskrivningarna och alla tankar som Paloma och madame Michel väckt.
Där mellan snyftningarna och mitt krossade hjärta trodde jag att jag nästan funnit meningen med mitt liv.
Men nu var jag tillbaka i verkligenheten och boken var utläst och det fanns bara blanka vita sidor kvar att bläddra förbi. Men världen, ja den är alltid kvar.
ner till havet ska vi springa på våra sommarben.
Jakobstad; där vi har vår sommarstuga och där det oftast lönar sig att ta båten istället för bilen om man ska någonstans. Nätterna blir aldrig mörka och på dagarna flyger måsarna och lämnar lite otrevliga spår på båtkapellen, men det kan man ta det är ju mitt sommarparadis.
då vi bodde i en röd stuga med vita knutar.
En liten kik på mors nya muminmugg. Åh jag blir aldeles varm när jag ser dem och tusen barndomsminnen väller upp som när pappa läste "Vem ska trösta knyttet" för mig och när hela familjen drack kvällste tillsammans.
tackbrev till vänner.
Alldeles nyss föll det ett regn, knappt synligt, knappt hörbart. Hade inte fönstret stått öppet hade jag inte ens märkt det. Jag är instängd i mina tankar. De kretsar om hur det ska bli att börja tvåan och om hur jag ska fortsätta med bloggen. Jag har gått så långt, längre än jag trodde att jag skulle gå och mycket längre än flickan som startade bloggen för att få utrymme för sig själv och sina bilder. Hon har er att tacka för att hon kommit så långt. Tack så hemskt mycket.
accio sagoland.
Snubblar omkring på kullerstensgator, fötterna får inget fäste. Längtar iväg, längtar bort. Vill inte, vill inte, vill inte börja skolan och glömma allla solskensdagar med lite att göra. Jag får skoskav och stannar på ett fik. Får en stor kopp te och längtar till ett sagoland.
"det är en drake!" "Var inte fånig... det är ett flygande hus!"
Helsingfors bjöd på fler soliga dagar. Medan mormor skämde bort mig och mamma med egen sallad, gurka och bär började jag mina sju år på Hogwarts, promenerade på Esplanaden och på salutorget.
Frukostlista.
Vad har du på dig?
Ett linne ifrån H&M samt shortsen som jag köpte i London för två år sedan.
Vad önskar du just nu?
Att jag skulle bli lite bättre på att svara på era fina kommentarer.
Vad har du ätit idag?
Frukost, och en hemskt god sådan.
Senaste köp?
Ett par hemskt söta strumpor, en Bh och ett linne ifrån H&M
Vad skrattade du senast åt?
Allt som Julia sa häromdagen.
Vad grät du senast åt?
När jag insåg att alla mina kläder jag hade i min resväska var täckta av hallonmojs...
Vilken svordom använder du mest?
Fudge, om det nu räknas som svordom.
Vem var den senaste som ringde dig?
Min vän Julia, som skulle ta reda på om jag var hos mamma eller pappa.
Vem saknar du?
Min fina kusin.
Vem sov du med senast?
Min kusin, tills vi insåg att mormors säng inte är lämpad för en person på 1,73 och 1,90.
Vad läser du just nu?
Ingenting, jag har precis läst ut Igelkottens elegans och försöker laga mitt hjärta som brast i slutet.
Senast sedda film?
Tonårsliv, eftersom det är den enda VHS som finns hos mormor.
Dina tre senast inkomna sms?
"Partybilen rullar fram- taggaaaa -.-"
"Waaaoh"
"Du, regnar det i Göteborg?"
Vad stod de i ditt senaste skickade sms?
"Haha kalas"
Vilka kändisar har du blivit jämförd med?
Kiera Knightley, av någon anledning.
Vad är du rädd för?
Att bli riktigt, riktigt olycklig.
Din favoritkaraktär ur en serie?
Jessie, i New Girl. Hon har en så skön inställning.
Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Jag har inte använt den på hur länge som helst, men förmodligen var det Julia mitt i natten.
Vilket språk hade du velat lära dig?
Alla! Jag älskar språk.
Vad för sorts killar faller du för?
Långa och mörka.
Vart vill du åka just nu?
Jag är helt nöjd med att bara vara hemma just nu. Men jag saknar London så myccket att det värker i hjärtat.
puss till alla sommarhjärtan
Idag har jag simmat i en halvtimme, myst runt och dansat i min gosiga tröja från Monki (som bara inte kunde lämnas kvar när expediten, på finska, hotade med att de skulle stänga). De bruna skorna som jag fick av mamma har också promenerats in och nu ska jag gå på promenad.
ute i sommarnatten föll det tårar på mitt ansikte.
Ibland förlorar vi oss i evigt blommande trädgårdar. Men för att det ska blomma måste det falla ett sommarregn.
fötter svik mig inte nu, ta mig runt i staden.
Första anhalten på min resa var Helsingfors. Där gjorde jag mig hemmastad hos mormor, ärvde en vacker väska och fyndade ett par skor när vi knallade omkrig i staden.
nya vindar.
Efter att i nästan fyra veckor varit på resande fot, och sett olika skrymslen och vrår i grannlandet i öster, befinner jag mig nu hemma. Jag är fylld av ny inspiration, har en massa bilder på lager och saker att berätta. Jag har saknat er.
