❅ frostrosen ❅
Du glömmer väl inte att du är fantastisk?
Va? Hur då? Jag som inte hinner med och gråter mot din axel i kollektivtrafiken. Jag som knappt andas i skolan utan tänker: ”Hjälp, snart kommer det säkert något som jag inte förstår”. Jag som har ett hjärta som bultar så hårt när jag försöker samla de sista av dagens krafter för att diska ur en matlåda och sedan göra en ny. Jag som önskar att det bara fanns lite tid att leva. Hänga på pubar med vänner eller dricka kaffe på caféer och inte ha en darrande hand som håller i penseln söndagskvällen för att tårarna snart börjar rinna igen. Jag biter ihop och hänger i för nästa år är jag inte här mer, hur det än blir. Då ska jag göra något jag kan. Jag har tagit mig igenom varje steg hittills. Sakta men säker kommer jag lite närmre vart jag nu är på väg. Så vad gör det om jag snubblar när jag springer till vagnen, spiller mjölk eller glömmer bädda sängen? Jag orkar ju faktiskt. Jag gör matlådor varje dag och diskar dem när jag kommit hem. Jag orkar fotografera fastän huvudet är fullt av ekvationer. Jag ritar fastän handen darrar och gråten är nära.
För jag tänker bli klar
Och jag tänker klara
Allt.
Du glömmer väl inte att du är fantastisk?
Nej. Nej hur kunde jag någonsin glömma det.
Åh livet låter tufft för dig :( vad är det du sysslar med på dagarna?
åh, vad fin du är! du klarar allt!
Så fint skrivet. Tänk, vad långt du kommit redan. Snart är du där!
Finaste, finaste du. Jag hoppas att du faktiskt aldrig glömmer bort hur fantastisk du är! Jag tror på att du kommer klara det här galant. Gissar på att det är en kandidat du läser? Har missat i vad (eller glömt), men det verkar otroligt tufft? Glöm bara inte att man faktiskt får hoppa av, ändra sig och göra något annat, om man inte orkar med det. Oavsett, kram på dig, fina du!
den där jävla känslan. att inte hinna nånting. förra året spelade jag både fotboll och innebandy oxå. det var bara plugga träna sova äta. jobbade den första delen av sommarlovet och sen var jag sjuk resten av sommarn. gick väl in i väggen. så ta hand om dig och njut av alla småsaker i vardagen för det är det som gör att man orkar. att inte bara längta tills det är slut. och jag är säker på att du klarar plugget, jag vet det! du är bäst <3
Du är fantastisk och känner igen det där, man får höga krav på sig även då man blivit mamma, man ska göra si, man ska göra så, man ska inte göra si, inte så,
Men som du säger, man gör så gott man kan och mer än så ska inte behövas
kram, vackra kort på dig
Så jäkla vackert.
<3
<3333
Åh, det låter så jäkla kämpigt men samtidigt så himla peppande. Du verkar vara hur tuff som helst och hejar så himla mycket på dig! <3
Vet precis hur det där är! Är likadant för mig. Orken finns knappt där och det tar hur mycket energi som helst att göra vissa saker. Och att sedan kämpa sig igenom något som bara ger en ångest..
Fantastisk är väl en underskattning? Makalös, otrolig, förundransvärd? Från det lilla jag läst om dig verkar du vara en otroligt rik person.
Ps. Du passar himlans bra i mörkt läppstift, med din hudton.
sv: åh tack!
Och vad fint!
nä lova att aldrig glömma det, du är så himla himla fantastisk. vi är fan fantastiska allihop.
Du är fantastiskt bra på att skriva. Stora kramar till dig fina du.
Åh en sådan fantastisk blogg, verkligen.
